Det är en stor jävla skillnad på att vara själv och ensam, själv väljer man , ensam är man bara - jag är så sjukt ensam just nu. Jag saknar min syster och min gamla pojkvän så äckligt mycket de är de ända personerna som står mig riktigt nära. Som Vendela så fint citerade här om dagen "du är så hård, man kan/vill inte göra dig ledsen"
Egentligen så går jag runt och är ledsen i princip hela tiden men visar de inte typ.. Men vad ska man göra andra har de värre. Men de senste året har jag kanske haft de för bra jag vet inte.. Min pojkvän behandlade mig som jag vore guld värd. Men de sket jag i och uppskattade de inte.
som grädde på moset har jag ont i hela kroppen. verkligen ö v e r a l l t. fan vad jobbigt allt är vill ligga i koma ett par månader.. har faktiskt ångest över att jag fyller 18 snart. vad fan ska man göra då? allt man borde gjort som kirra körkort, bantat, ha bra självförtroende, vara lyckligast i världen så som man ska vara när man fyller 18 men nej nej jag har fan inte lyckats med någonting!
aja snart åker jag till usa och hoppas jag kan tänka klart där och komma ifrån allt, skoja inte om att jag behöver de nu..
R
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar